Under sommaren kommer hemsidan prata en kort stund med olika personer från och runt a-laget. Först ut är Jakub Kanka, som tillbringat stora delar av våren och sommaren hemma i Tjeckien där han förberett sig inför den kommande säsongen:
Hur har sommaren varit än så länge?
Den har varit bra. Det har varit mycket träningar men jag har även hunnit med mycket roliga saker. Saker som man hinner med nu på våren och sommaren när man kan slappna av av lite jämfört med hur det är under en säsong. Här i Tjeckien har det varit varmt vilket gjort att jag hunnit bada en del och umgås med min familj. Jag har även hunnit med att turista lite tillsammans med min tjej här i Prag och vi har även varit i Wien. Wien var en häftig stad med byggnader som skiljer sig från hur det är i Sverige. God mat har vi ätit med.
Säsongen som var, var den första säsongen fullt ut på seniornivå. Du var dessutom med och spela upp a-laget till HockeyEttan igen. När du tänker tillbaka på säsongen, hur tänker du på den då?
Det var roligt att få chansen att vara med på den resan som laget och klubben gjorde. För min del så startade säsongen rätt segt. Det var en omställning för mig att gå från att spela juniorhockey till att komma in i seniorspelet. Men jag har haft bra stöd under säsongen av de äldre och mer rutinerade spelarna som stöttat mig på min resa. Det har varit spelare som Henke, Anders och Vadim. Även Barulin har betytt mycket då han var den som tävlade mest i laget och hade stora krav på oss andra i gruppen. Det har jag lärt mig mycket av.
Du var starkt bidragande i i matcher och noterades för 24 poäng på 38 matcher (10 mål och 14 assist). Vad är det i ditt spel som gör att du är med i poängproduktionen?
Först och främst mitt spelsinne och mitt sätt att uppfatta spelet. Det andra skulle jag säga är mina handleder och att jag är rätt skicklig med pucken. Mitt spelsinne har gjort att jag kunna positionera mig bra på banan. Det har gjort att även om jag inte kanske är snabbast på isen har jag kunnat placera mig på sätt ställen för att kunna vara med och producera framåt.
Vad är det som har gjort att du blivit bra på de här sakerna?
Sen jag kom till Borås har jag haft en IUP och tränat på de här sakerna. Varje tränare man har haft har tillsammans med mig arbetat med min IUP för att jag ska bli bättre. Tränarna vill oss spelare väl och de fanns alltid som stöd och ställde också rätt krav på mig. Det var ett bra stöd i min utveckling. Utöver det har jag fått ta i och tävla mycket också. Mitt första år i Borås var jag inte bland de ledande spelarna och fick därför inte lika mycket istid. Jag fick därför trycka i och ta i för att bevisa mig till år två. Den inställningen har jag försökt hålla hela vägen för att ta mig framåt. Jag har gjort och tränat mycket extra och det har lönat sig tillslut.
Du flyttade till Borås när du var 15 år för att börja hockeygymnasiet här. Minns du hur det kändes inför flytten? Vad var största utmaningen i början?
Nervöst så klart. Jag hade ju bott två år i Växjö innan jag flyttade till Borås så viss vana fanns. Men inför flytten var nervös. När jag kom in i staden och fått inblicken i föreningen så var det skönt att landa. Möjligheterna som fanns i Borås med boende och att jag haft nära till ishallen och skolan har gett mig förutsättningar att lyckas. Största utmaningen för mig var att jag under mitt första år fick lite mindre speltid. Åren innan hade jag haft mycket speltid och när jag kom till Borås och inte fick samma speltid var det tufft, så det var en omställning. Jag är stolt över att jag tackla den omställningen och att jag bevisat att min spelstil funkar och att jag kan spela. Att tackla den motgången var svår men jag har lärt mig mycket på det.
Du har ju efter det blivit kvar i Borås och går nu in på ditt femte år i klubben. Vad är det som gjort att du blivit kvar?
Det är verkligen själva föreningen som har fått mig att trivas. Det är inte bara hockey i Borås som funkar bra. Hur man trivs och att man har roligt utanför hockey har varit viktigt. Föreningen ser helheten kring personerna och att det är viktigt för mig att man mår bra utanför isen. Föreningen har alltid ställt upp för att få mig att känna mig som en boråsare. Borås har blivit mitt andra hem. Miljön och människorna har fått mig att stanna kvar.
Vad är det du tar med dig från den resa du är inne på och som varit viktigt för att du ska trivas som person och utvecklas som hockeyspelare, har du några tips, tankar och råd du kan dela med dig av?
Viktigaste är att alltid ha roligt. Även om man vill bli professionell hockeyspelare måste man ha roligt på resan. Dock måste mindsetet vara att först träna extra och sedan ha roligt. Roligt kan man ha men man måste förtjäna att ha roligt för annars kommer man ingenstans. Mindsetet är det som avgör hur långt man kan komma.
Du har varit hemma i Tjeckien nu ett tag. Hur har sommaren sett ut för dig träningsmässigt?
Jag kör måndag till fredag här i Tjeckien. Jag kör fem fyspass och fem ispass varje vecka. Hemma i Tjeckien har jag möjligheten att komma på is varje dag vilket jag uppskattar. Under våren och sommaren har jag lagt på mig några kilo för att klara av det tyngre och hårdare spelet som det är i hockeyettan. Jag har kört på så bra som möjligt för att vara förberedd inför matcherna och för att kunna ta en plats i laget.
Vad har du för tankar inför den kommande säsongen?
Det kommer bli mycket tuffare än vad det var förra säsongen. Jag som junior såg nivån när a-laget var i hockeyettan sist och fick även chansen att testa på en match. Spelet i hockeyettan är snabbare och tuffare och alla är mer professionella. Det gäller att ta en plats i laget och kunna visa att jag kan prestera.